osikes

Då närmar sig denna dagen sitt slut. En dag som började med att väckarklockan ringde som vanligt kl 6.00, sängen var varm och skön. En hastig titt på termometern visade - 10 där ute, sängen kändes ännu varmare,
trots min kropps motvilja tog jag mig upp. Efter de vanliga bestyren med dusch, rakning, hundkissning osv. var det dags att säga hejdå till lilla hustrun som naturligtvis låg kvar i sköna sängen. 
Vi började dagen på kontoret  med en planeringsfika,därefter skulle jag gå ner till lagret....det var kallt. Naturligtvis är låset fruset, använder allt ifrån tändare till kraftiga ord, inget hjälper däremot fryser jag ännu mer. Ni vet ju redan att jag inte gillar vinter, jag ger upp och återgår till kontoret. Det var väl det mest spännande som hände idag. I eftermiddags hade jag en förrättning, en vanlig dag på jobbet alltså....På vägen hem satt jag och tänkte på detta med "vanliga dagar". För mig är denna dagen snart glömd, för någon annan kan det vara en dag fylld av sorg eller glädje, en dag de aldrig glömmer. Men varje dag är en del av vårt liv oavsett vad den innehåller, det gäller att vi gör det bästa av dem för vi får inte tillbaka dom igen. I övermorgon är morgondagen historia. ......

Slutligen en liten fundering om viktiga nyheter..... På första sidan i en av våra kvällstidningar står det med stora bokstäver JONAS BERGSTRÖMS LIV UTAN MADDE. Nog händer det väl lite viktigare saker i vår värld....eller ? Han har varit ihop med en prinsessa. Hur länge ska han leva på att vara hennes föredetting. Nåväl det är mina åsikter och tankar begär inte ni ska tycka detsamma.
Ha en bra kväll vänner och kom ihåg "Dagarna som kom och gick. Det var livet"

Har ni tänkt på hur man ändrar uppfattning om saker  och ting när man blir äldre, som det här med snö. När jag var en liten grabb var snö detsamma som pulkåkning, skidor, snöbollskrig, bygga snögubbar kort sagt.. GLÄDJE. Nu när  "grabben" passerat de femtio är snö detsamma som kyla, långkalsonger som kliar, skrapa rutor på bilen, snöskottning, benbrott i halkan, inställda bussar kort sagt ..PROBLEM. Undrar när under de senaste fyrtio åren som jag började förändra min syn på snön? Problemet för oss här i Skåne är ju att snön inte ligger still. Skånsk snö har en förkärlek för asfalt. Vilket innebär att när snöflingorna sakta dalar ner på våra åkrar och fält, uppstår en oro hos dem, de längtar till sin svarta förälskelse alltså asfalten. De tar hjälp av sin kompis vinden som tycker det är kul att jäklas med människor (tänk bara på lövräfsningen !) och vips är åkrarna tomma och vägarna fyllda av snö. Och där står vi med fastkörda bilar som ska skottas fram med en spade som ligger i bakluckan. Den spaden är ju för pygmeér ! Visst kan man skotta loss bilen med den men det går ju inte att räta på ryggen sen på minst tre dagar man går runt som en halvt utfälld fällkniv, snö = problem. Men visst kan det vara vackert med snö, tänk bara på......................jag ber att få återkomma när jag kommer på något positivt om snö. :)

Då var den här, min blogg som jag funderat på så länge. Varför startar man en blogg i min ålder? För min del så är det facebooks fel, blev så trött på att det var ett begränsat antal tecken när jag skulle göra inlägg. Hände flera gånger när jag ville ha "sagt" något som jag tyckte var viktigt att det kom följande meddelande. "Du har för många tecken", snacka om att jag blev irriterad. Nåväl nu är bloggen igång. Vad kommer att hända här då? ja min blogg kommer att vara en total röra av allt. Man vet aldrig vad man hittar, jag kommer att skriva om mina minnen från barndomen, vad jag såg på nyheterna eller läste som berörde mig på ett eller annat sätt. Eller helt enkelt vad jag hittat på under dagen. För er som inte kännner mig såväl ska jag berätta lite om mig själv. Är född och uppvuxen i Trollhättan i en stadsdel som heter Strömslund, hemma i stan kallas den för "Kråkestan". Sedan trettio år tillbaka gift med Siw en kvinna som betyder oerhört mycket för mig, kan inte tänka mig ett liv utan henne, hon är mitt allt. Har tre fantastiska barn äldste sonen är forskare och bor i Canada, dottern är djurvårdare och sköter om Kolmårdens tigrar och vargar. Yngste sonen är lantarbetare och tillsammans har jag och han många projekt på g. Bor i Skåne sedan drygt 20 år tillbaka. Har ett jobb jag trivs med, på fritiden är det fullt upp i huvudsak med trädgårdsodling samt mina och sonens projekt. Jag hoppas ni ska finna något intressant på denna blogg framöver. Ha det bra och  hoppas ni återkommer, gärna med kommentarer.